Jon <1590–1666

Håkan Swensson måste ha avlidit under det följande decenniet, ty när Älfsborgs lösen togs ut hette brukaren ”Joen i Gummemåla”. Han hade en piga mantalsskriven på hemmanet och erlade 2½ koppardaler till Älfsborgs lösen. På hemmanet fanns utom honom ”Kerstin i Gummemåla”, som är antecknad som ”slätt utfattig” och inte betalade något till Älfsborgs lösen. Vem hon kan ha varit, är svårt att avgöra. Möjligen var hon änka efter Håkan, men det blir en gissning. Om den nye brukaren var son till Håkan är likaledes omöjligt att avgöra. Han kallas aldrig med annat än förnamnet i räkenskaperna, men efterträdaren hette Håkan Jonsson vilket KAN betyda, att han var son till Jon och sonson till Håkan. Men säkerhet står ej att vinna.

Jon brukade Gummemåla under lång tid. Han och hans hustru stod för hemmanet ännu 1655, men betecknas då som ”åldriga”. Jon deklarerade inför 1620 års extra-beskattning, d.s.k. boskapspenningen, åkerland till 6 tunnors utsäde, svedjeland till 4 skäppor, 1 häst, 1 sto, 3 oxar, 2 stutar, 4 ungnöt, 10 får, 6 lamm, 1 gammalt och två unga svin och fick härför betala 2 dlr 13 öre 20 penningar i boskapspenning. Till den nya boskapshjälp, som utlystes 1628 deklarerade Jon land till 6 tunnors utsäde, svedjeland till ½ tunna, 1 sto, 1 ungsto, 3 oxar, 3 stutar, 9 kor, 3 kvigor, 7 får, 7 lamm och 4 ungsvin. Han måste utan tvekan ha varit en av de mest välsituerade bönderna i Madesjö under 1620-talet, en tid som utmärktes av svaga skördar och många ödeshemman.

Till 1633 års boskapspenning deklarerade Jon 5½ tunna åkerland, 1 tunna svedje-land, 2 oxar, 2 stutar, 7 kor, 3 kvigor, 6 får, 6 lamm och 3 ungsvin. Hemmanets standard var således ungefär oförändrad. I jämförelse härmed synes tillgångarna något mindre 1641. Jon hade då en dotter mantalsskriven i hemmet och hans tillgångar var 1 sto, 1 par oxar, 3 stutar, 6 kor, 3 kvigor, 6 får, 8 lamm, 2 ungsvin och 6 tunnors utsäde. Nu fanns även på hemmanet en Kerstin, som hade två kor, 1 kviga och 4 får.

I 1655 års mantalslängd, den sista i vilken Jon och hans hustru står upptagna som brukare, bodde två söner och en dotter hemma. Därjämte fanns en piga. I 1660 års mantalslängd har sonen Håkan Jonsson övertagit Gummemåla. Den andre sonen hette tydligen Nils Jonsson. Han var 1661 inblandad i ett slagsmål på Madesjö kyrkogård med den notoriske bråkmakaren Sven Svensson i Getahult. Det blev böter till kyrkan - 40 daler och dessutom ytterligare 40 dlr tre-skiftes. Enligt kyrkoräken-skaperna avled Jon 1666, varvid i testamente till kyrkan gavs 2 dlr. Håkan och hans hustru förekommer även vid andra tillfällen som givare till kyrkan. Så bidrog de 1670 till kostnaderna för ommålning av kyrkan.